Skön förmiddagstur

Igår var det ett helvete och vaderna kändes som att de skulle djävlas i morse också, men jag gav mig sjutton på att jag skulle ut. Tog med mig perfektabältet och i det två flaskor vatten. Turen gick bra, kunde öka lite mot slutet, rusade några backar och det kändes bra.

Lyckades rotera högerfoten kring en rot vid 11 km, blev livrädd att jag gjort mig illa, men det gick bra.

Härligt!

Varken fart, lek eller 10k

Hade en vision om att jag skulle flyga fram, skutta upp för backarna och bara rusa över flackerna. Stumma ben som inte alls ville springa satte snart stopp för det. Jag hade inte ont igår, men hade å andra sidan ingen energi alls idag. Vi kan kalla det återhämtningsjogg. 7,25 i makligt 5.40-tempo blev det.

Jag gav efter för suget

Det blev ganska långt. Jag brukar alltid fega ur om jag börjar med en lång runda för att dra en kortare efteråt så idag testade jag att köra tvärtom. Jag joggade till Årby, hakade på 2,5 km-spåret och när jag kommit runt hakade jag på 10 km-spåret och när jag kommit runt joggade jag hem.

Det blev 16,6 km allt som allt och kroppen känns helt ok. Trött, men helt ok. Hade först tänkt köra fartlek, men det kändes som jag hade mer distans i kroppen så jag körde på. Saknade perfektabältet i den torra skogen.

Har nyss tryckt i mig en smoothie på djupfrysta hallon, mjölk och ägg.

Stretcha…

Det är häftigt med löpsug

Nu sitter jag och ruvar kring en telefon hoppas att den inte ska ringa. Benen hoppar till lite då och då, de vill ut och kajka i solen och vinden. Jag är skitsugen på att springa helt enkelt. Får bärga mig till tidig kväll, men då drar jag. Antingen milspåret eller fartlek på femman. Då slipper jag gå upp 05.30 imorgon också.

Vätskebälte

Ett måste, har jag förstått. Hittills har jag, i princip, aldrig sprungit med något, fast jag har två. Först köpte jag ett av The Stadiums egna märke, SOC. Jag har för mig att förkortningen innehåller ordet Class och det känns inte riktigt som att den produkten matchar det ordet. Helt omöjligt att få bältet att sitta kvar. Jag köpte ett large-bälte, vilket känns rätt med mina ca 95 kg och 192 cm. Trots detta gled bältet så fort jag rörde mig. Sprättade loss kardborreband och flyttade in 20 cm på bältet. Åkte ned i alla fall.

Provade att springa med det en gång, funkade tack vare säkerhetsnål i byxlinning/bälte. Flaskorna hoppade ur. Gav upp. Skräp helt enkelt.

Nu har jag köpt ett bälte från Perfekta och det verkar klockrent. Flaskorna sitter där de ska, bältet sitter riktigt bra över höfterna. Det som fattas nu är bara en långrunda så jag får testa hur det känns.

 

 

Jag har placerat min blogg i Eskilstunabloggkartan.se!

Fortfarande lite sliten

Benen känns fortfarande trötta efter rundan i förrgår. Den tog mer på krafterna än jag trodde. Nu har jag knappt något spring i benen alls, det känns rent ut sagt bra att vila idag.  Får försöka klämma in en runda i morgon innan jobbet, jag har jour den här helgen (fram till midnatt) så efter jobbet är uteslutet.

”Vann” sköna maj-utmaningen på Nike+. Ca 60 km före tvåan. Gött! Hoppas att Henke orkar dra igång en utmaning till för juni, löpningen går grymt mycket lättare när man har andra som drar en.

Sprang i mörkret ikväll

Med facit i handen kanske det inte var så klokt. Jag hade förmodligen rätt mycket kvar i benen av den snabba femman igår, för det som började som rätt så pigga kliv övergick efter 4-5 km till släpande steg.

Jag kom ut rätt sent, typ 21.20 så väl framme i Årby började det skymma. När jag vek av från 5-spåret och sprang ut på ängen där hängde en tung, orange sol över min vänstra axel. Vackert. Den hann inte mer än gå ned totalt så kom blodsugarna fram och de var inte nådiga de sekunder jag var tvungen att stanna för att pudra näsan.

I det skumma mörkret var jag dessutom oprecis i steget vilket ledde till en liten vurpa. Fortsatte springa hel, men lite smutsig och kom till slut fram vid mitt mål, 12 km, efter 1:05:56. 5:30-tempo. Helt ok, men nu är jag trött. Imorgon blir det återhämtning.

http://go.nike.com/01quimqe