”Snabb” sju-och-en-halva

Fick ordentligt löpsug när Linda var iväg och tvättade bilen. Så fort hon kom tillbaka snörde jag på mig skorna och drog iväg. Siktade på någonstans mellan fem och tio km, det blev 7,5.

Satte ett tempo precis under 5 m/km och höll så gott jag kunde. Har inte laddat med mer än frukost och lite isostar och hade inte med någon förtäring. Kom runt på 37.17 och det är jag nöjd med.

Det här med kvällsarbete och löpsug

Ingen bra combo. Min fru är barnmorska vilket innebär att jag på intet sätt ”kommer undan” mina faderliga plikter när hon har kvällsskiftet. Ofta kommer frun hem sent, vilket i sin tur INTE leder till löpning. Känner mig otroligt opeppad att sticka ut och springa efter 22.00.

Och i detta dilemma sitter jag nu. Igår kväll kom hon hem ungefär 22.30 så det var ju kört. Ikväll lär det inte bli något och i morgon har jag jour, så det lär väl inte bli något då heller. Lördagen får bli nästa löpdag. Jag ackumulerar mitt löpsug tills dess – hoppas på långtur.

Förmodligen är det bara bra för min vad. Den görs sig fortfarande påmind.

Social löpning is the shiznatz!

Jag fick med mig både Danne och Jocke i spåret. Kroppen kändes väl lite sådär, men det går ganska mycket lättare när man har någon annan med sig att snacka med. Det blev 10 k i spåret, 1,5 på vägen hem med ganska kraftig tempoökning och lite mindre än 1 k nedvarvningsprommis. Nu rinner svetten.

Segt idag.

Uppe tidigt i morse, åkte på leverans. Kom därför hem lite tidigare på eftermiddagen och gav mig ut på en runda. Kändes fint först men efter en halv mil gav jag upp mina planer på längre distans. Hela kroppen sa ifrån. Förmodligen fredagens krogrunda som stoppade mig. Lika bra var väl det – precis när jag sprungit varvet runt kom en riktigt störtskur.

Sprang hem från Årby i ganska högt tempo. Löpning som förflyttning. Underskattat.

Idag satt den.

När jag började jogga 4,5 kilometersrundor i slutet av februari hade jag inte den blekaste aning om att jag skulle springa 160 km i april och lika mycket i maj. Inte kunde jag gissa att jag skulle dra på mig dojjorna en måndag efter jobbet för att springa nästan 2 mil heller.

Det känns helt fantastiskt. Jag är riktigt nöjd med mig själv.

Så nu slutar jag väl snart.

Märkligt det här med vilodagar.

Det kändes som att min otränade kropp tog lite stryk av förra helgens rundor. Onsdagsrundan bidrog också. Med stela klumpar till ben tog jag beslutet att vila torsdag och fredag.

Kroppen känns piggare nu, men hjärnan får väl snart träningsvärk – har grubblat i två dagar nu om jag ska ta en flack tia på asfalt för att kolla om jag kan fila bort någon minut, eller om jag ska rusa i stigningar i Årby-skogen. Tiden räcker inte riktigt till för att springa som jag vill – har en fru som jobbar 2-skift – så jag kan inte dra på mig skorna hur som helst. Barnen kan inte heller följa med.

Därför kommer tankarna om vad som skall springas när tillfälle ges och med det jag har framför mig prioriteras mängd.

Som vädret är nu spelar det ingen större roll vad jag gör i eftermiddag när L kommit hem från jobbet – jag kommer svettas som en gris. Och må som en prins.

Är inte hemma med mängdträning ännu.

Det är riktigt tungt dagarna efter en långrunda. I morse var höfterna helt slut, gick som en 90-åring. Har mjuknat under dagen, men damn, vad jag behöver återhämtning.

Försöker såklart öka på långrundorna lite peut en peut, men det är trist när två dagar går för att slicka såren. Får nog köra riktiga långkörare varannan vecka ett tag.

Vill testa lite fartlek på femman nästa gång, eller dra en snabb tia på asfalt.

Läka lite till bara.

Vilken nationaldag det blev då!

Jag hade en fantastisk dag med släkten på besök för att fira frus examensdag. Vi åt gott, det blev till och med några glas vitt. På det ett par koppar kaffe, några bitar tårta och annat gottis.

Det där löpsuget jag kände tidigare var långt borta, men jag tog mig i alla fall ut.

Det blev en skön runda. Jogg till Årby, lufs runt 2,5 km-spåret, på 10 km-spåret, väl runt jogg hem. Jag tog det lugnt. Drack vatten ungefär varannan km. Stannade och andades och njöt av utsikten, tog några bilder, joggade vidare. Och så där fortgick det. Trots detta kom jag runt i ett 6.10-tempo, landade på 16,75 km.

Njutnings-runda helt enkelt.

 

Stel idag. Ont

Nå. Igår hade jag en bra tur. Idag har jag ont på konstiga ställen. Kanske stretchade jag dåligt. Kanske har jag träningsvärk efter backrusher. Kanske sträckte jag mig – fladdrade runt ordentligt när jag stukade foten.

Vilket som. I eftermiddag är det kalas, kommer få i mig kolhydrater så det räcker till en långrunda och det brukar gå att träna bort det mesta.

Sådär går tankarna. Och här sitter jag under en rutschkana vid ett dagis och eldar på mitt löpsug. Ljum sommarkväll. Mmmmm.

20110606-115440.jpg